Bromanstugan.

1861 - mitten av 1950-talet.

Bromanstugan låg vid Kungsholm. Jon Peter Broman byggde huset 1861 till sin familj, hustrun Ulla Carolina Törnblad och sina söner Gustaf Albin och Carl Johan. Ulla Carolina går bort 1882 och Jon Peter gifter om sig med Anna Sofia Carlsdotter. Jon Peter går bort 1934 och änkan Anna Sofia bor kvar till ca 1950. Därefter bodde det ett par ungkarlar, som arbetade på tegelbruket, där tills huset revs i mitten av 1950-talet.

 Kvar på platsen finns rester av husgrund, en stensatt vattenbrunn och en stor jordkällare. Två stora lönnar finns också kvar ute vid vägen där infarten till huset var. Det är det vänstra huset på bilden som är Bromanstugan.

Marken tillhör Almvik men ägs av Blekhem.

Koordinater:

Latitude : 57,81888 (57° 49′ 7,96″ N)
Longitud : 16,46689 (16° 28′ 0,82″ E)


https://maps.google.com?q=57.818877,16.466893

Törnviken under Almvik, nu under Gagersrum.

Det har funnits två torp som båda hetat Törnviken, detta är det västliga av de två. Detta torp, vars lämningar ligger på det som nu är Gagersrums ägor, räknades på 1700-talet till Almviks ägor. I slutet av 1700-talet pågick, som framgår både av domböcker och lantmäterihandlingar, i flera år en gränstvist mellan Almvik och Gagersrum. Det dåvarande huset finns markerat både på en karta över Gagersrums ägor 1773 och på en karta över Almviks ägor 1777-1780, men till slut erkändes marken som Gagersrums.

Stället där detta torp låg är vackert beläget nära Gamlebyviken och grunden med resterna av spiselmuren är tydlig. Det är osäkert när torpet byggdes, men åren runt 1760 bodde här jaktskepparen Christopher Jonsson med familj. Från omkring 1770 beboddes det av skräddaren Jonas Ericsson och hans hustru Märta Persdotter. Märta avled 1776. Enligt Märtas bouppteckning var paret, vid tidens mått mätt, allt annat än fattiga: av silver fanns bl.a. 3 bägare och 1 tumlare. Märta hade av gångkläder bl.a. 7 kjortlar, varav 2 i satin, 1 mössa i triumfant (tjockt, blankt, mer exklusivt tyg) och 2 mössor i damast. Av boskap hade paret 4 kor, 2 kvigor, 1 årskalv, 5 tackor,2 suggor och 4 dissgrisar. boet var skuldfritt och värderades till 880 daler kopparmynt, motsvarande värdet av ca 18 kor, att döma av de i bouppteckningen åsatta värdena för korna.

Jonas Ericsson gifte sig 1779 om sig med Christina Persdotter. Jonas avled 1784 och Christina 1785. Efter 1785 bodde ingen mer på torpet, stället står i mantalslängderna som öde ett tiotal år och försvinner sedan helt ur handlingarna.

Koordinater:

Latitude: 57,82868
Longitude: 16,48944
Accuracy: 3 m

http://maps.google.com/?q=57.82868,16.48944

Värretorpet.

På en karta över Almviks ägor från 1777-1780 finns ett område med madäng och hårdvall som kallas "Werretorpet". Det är samma äng som är belägen direkt till höger när man tar av vägen mot Nynäset om man kommer vägen från Almvik mot Ekviken. Av domstolsprotokoll och lantmäterikartor om en gränstvist på 1700-talet mellan Gagersrum och Almvik, liksom av mantalslängderna, framgår att Per Wärre, som tidigare bott i Törnviken, 1724 eller 1725 var den som tog upp detta torp, som efter honom fick namnet Värretorpet (den närbelägna Wärrmon är troligen också uppkallad efter Per Wärre). Sista gången Per själv är uppsatt i mantalslängderna är hösten 1739, sedan står pigan Anna (Wärretorpet kallas då backstuga i mantalslängden) fram till hösten 1756. Hösten 1766 står Wärretorpet som utrivet.

Några lämningar efter Wärretorpet har (ännu) inte återfunnits, men torpet bör alltså ha legat i närheten av korsningen mellan den nuvarande vägen Almvik-Ekviken och vägen mot Nynäset. Därav vet vi inte heller om det låg på nuvarande Almviks eller Gagersrums mark.