I telefonens barndom 1910 -1930
Telefonledningarna följde järnvägen Norsholm - Västervik - Hultsfred.
Vid järnvägsstationen i Almvik blev då en telefonväxel uppförd som ledningarna passerade. Nu kunde
Törnsfallsborna få möjlighet till telefon. Bland de första var bl.a. Blekhem, Kårbybor med flera.
Ledningarna från Almvik till Kårby fick "bönderna" bygga själva med vägledning av en man från
Televerket.
De flesta stolparna kunde grävas ner, men det var gått om berg, (de hade då inte bergborr) och då fick de
bygga upp ett "stenröse eller stenkista" runt stolpen. Ett exempel i Törnsfall på detta finns ännu kvar
mellan Stolhagen och sågen på båda sidor av vägen. Synliga från vägen är minst fem stycken.
Det visar vilket arbete det innebar att forsla dit sten och sedan stapla dessa till höga fyrkanter (riktiga
konstverk) med en stolpe i mitten. 
Jag undrar om det finns flera sådana
"fornminnen på platser" i Törnsfall. Det är ett
minne som bör bevaras, så man kan se vilket
arbete som utfördes.
Efter kriget "1940-talet" växte telefonväxlar
upp i nästan varje "tätbebyggelse" på landet,
först med telefonist sedan automatik med små
trähus.
Efter år 1990 är automatiken små kretskort
som tar minimal plats och mycket går trådlöst.
I Kårby fick vi höra Viola Lönns röst då.
Skrivet av en gammal telefonare som bodde år 1930 i Överby. Bl.a bodde där då Gustav Darell och
Fabian Svensson som då hade telefon.
Skrivet av Sven-Erik Uddman år 2010